PMS och PMDS – symptom, behandlingar och information

Så här är det

Hela mitt vuxna liv har jag haft PMS-besvär. Ångest före mens parad med riktigt dålig ångesthantering. Och efteråt: enormt mycket energi som måste läggas på att ställa till rätta, ordna upp, städa, jobba ikapp. Jag fattade inte att det var relaterat till min menscykel förrän jag var jättevuxen – jag var över 30 när jag träffade en läkare som kunde hjälpa mig. Jag förstod att det var PMDS jag hade (den svårare varianten av PMS), och fick medicin, kbt-övningar och information. Några år senare fick jag också min adhd-diagnos, och när jag började medicinera mot den också försvann nästan alla pmds-symptom.

Igår var det nationella PMS-dagen, instiftad av PMS-förbundet. Med anledning av den skrev jag ett inlägg om PMDS och PMS, vilket resulterade i en radiointervju, som du kan höra här. I programmet talar jag lite om vad man vet om PMDS, vilken hjälp man kan få och vad skillnaden är mellan PMS och PMDS. Intervjun är på 10 minuter och sändes i Radio Dalarna. Här i bloggen tänkte jag sammanfatta eller utveckla några grejer jag berörde, samt länka referenser och info för den intresserade.

Skillnaden mellan PMS och PMDS

PMS är de besvär som uppträder under lutealfasen, dvs från ägglossning till (och med) mens. PMS är inte en diagnos i samma bemärkelse som PMDS, även om båda innehåller samma symptom. De symptom som ingår är bland annat nedstämdhet, irritabilitet, humörsvängningar, ångest/oro, koncentrationssvårigheter, upplevelse av kontrollförlust samt kroppsliga besvär som svullnad, ömhet och bröstspänning. Vid PMS är dessa besvär måttliga, medan de vid PMDS är så allvarliga att de påtagligt påverkar arbetsliv, socialt liv, relationer och vardagsliv. För att få diagnosen krävs också att de är dokumenterade, och vissa av symptomen är också obligatoriska medan andra inte är det.

PMDS är ett psykiatriskt syndrom, och finns sedan 2013 i DSM-IV, den amerikanska diagnostiska manualen som också svensk sjukvård lutar sig mot. Här finns beskrivning av PMDS och de behandlingsformer som används i svensk sjukvård, och har du själv (eller misstänker att du har) PMDS men utan att få gehör för dina besvär hos din läkare kan du hänvisa hen dit.

Behandlingar

Numera finns medicin specifikt mot PMDS, Premalex heter den. Man kan också använda vanlig SSRI, dvs antidepressiva, och kan då äta dessa från ägglossning till mens och pausa däremellan (det kallas för att ta medicinen intermittent). Precis som med all annan behandling reagerar olika människor på olika sätt, och vissa biverkningar blir svårare för vissa än för andra. När man börjar med SSRI är det dock viktigt att man tar den föreskrivna dosen, följer läkarens rekommendationer och kontaktar vården om man börjar må väldigt dåligt och kanske får tankar på att skada sig. Läs mer här om SSRI och PMDS/PMS. (Vissa p-piller verkar också fungera för en del, men jag kommer inte skriva om det eftersom jag inte känner till tillräckligt mycket om det).

Med det sagt: det tar ett tag innan man uppnår effekt med SSRI, och i början kan man få insättningssymptom vilket betyder att man kan uppleva att besvären ökar, eller att man får biverkningar. En del minskar då sin dos, vilket tyvärr kan leda till att man enbart får biverkningar och ingen effekt. Så prata ordentligt med läkaren innan du gör några förändringar.

Premalex och SSRI har god effekt på PMDS, men det finns annan behandling som har det också. KBT (kognitiv beteendeterapi) har också visat sig fungera bra mot PMDS. Där handlar det om att lära känna sin PMDS, hitta vad som förvärrar och vad som underlättar, samt att bygga strategier som passar en och ens situation. KBT kan erbjudas hos psykolog eller annan terapiutbildad vårdpersonal, och flera vårdcentraler erbjuder ett begränsat antal tillfällen hos KBT-terapeut. Viktigt att veta är dock att KBT har större effekt på dem med PMS än dem med PMDS, och att det inte finns några entydiga studier som talar om huruvida man får bäst effekt med medicin eller med KBT vid PMDS, eftersom det beror på så många orsaker. Att KBT har god effekt vid PMS är däremot klarlagt, tex här.

Har man inte möjlighet till detta finns en utmärkt bok, skriven av psykologerna Ulrike Braun och Susanna Johansson som heter ”PMS! Få hjälp med KBT” som du kan läsa mer om här. I den här boken förklarar de hur KBT kan användas för att hantera PMS/PMDS, och man får övningar att göra själv.

Vad kan man göra själv?

Idag vet man med säkerhet att det finns saker som ökar risken för PMDS. Den främsta risken finns om man har eller har haft annan psykisk ohälsa, som tex generaliserad ångest (GAD), ätstörningar eller depression. Man vet inte vad det beror på, bara att dessa verkar uppträda hos samma individer, men det kan ju vara bra att tänka på eller vara uppmärksam på. Har man symptomen från mens till ägglossning, eller under hela perioden, då är det inte PMS eller PMDS, utan något annat.

Men det finns saker man kan göra på egen hand. Vitamin B6 och kalcium har tex visad effekt, men man behöver komma upp i ordentliga doser, så det lilla du får i dig genom en multivitamintablett hjälper inte alls tyvärr utan är bortkastade pengar. Eftersom stress påverkar PMDS mycket kan man också göra beteendeförändringar för att om möjligt minska stressen.

Forskning om PMDS

För närvarande forskas det en del om PMDS och PMS, här i Sverige pågår tex just nu två olika försök med att framställa läkemedel för att lindra uppkomsten av symptomen. Båda siktar in sig på att hämma progesteron som verkar vara den huvudsakliga komponenten i PMDS, och oavsett resultat kring själva läkemedlet bidrar studierna till att kunskapen kring hur hormoner påverkar hjärnan kan växa. Läs mer om studierna här och här.

Mer att ta del av

Sedan 2015 finns också PMS-förbundet som jobbar med att informera och skapa opinion kring PMS, och det är de som dragit igång PMS-dagen tex. Kolla deras facebooksida där jag tror de lagt upp material från konferensen som hölls igår.
SVT finns lite mer, tyvärr är klippet från december 2015 i Vetenskapens Värld som handlade om PMDS borta, kanske kan man hitta det i något arkiv.
Emmy Rasper intervjuade forskaren Marie Bixo om PMS i radioprogrammet Psyket som finns att lyssna på här.

Och nu då?

Om du misstänker att du har PMDS och vill behandla det, kan det vara bra att logga dina symptom för att se när under din cykel de uppträder. En sådan logg kan också vara bra att ta med till din läkare om du vill ha medicinsk behandling eller KBT. Här finns en sådan mall (på engelska) om du vill använda.
Själv ska jag pausa en liten stund. Jag har fått väldigt mycket respons redan, vilket jag är oerhört glad för såklart. Men innan jag svarar alla ska jag äta, duscha, hänga med min unge och sova.

Till dess kan du besöka min gruppen på facebook jag skapade som stödforum för alla oss som har (eller misstänker att vi har) PMDS och behöver ett tryggt rum att vara i för stöttning och för att slippa känna oss ifrågasatta, vilket jag vet att väldigt många gör på andra ställen när man pratar om sina problem. Gruppen heter PMDS Support Sverige och du är så välkommen dit.

/Jenny